Hur länge du stannar på BB efter förlossningen beror på ditt och barnets vårdbehov. Vistelsen kan vara från sex timmar till flera dygn, men om både du och barnet mår bra kan hemgång ske tidigast sex timmar efter födseln. Återhämtningen börjar på sjukhuset och fortsätter hemma. Stöd och vägledning kring din återhämtning och barnets behov finns att få.
Efter en förlossning genomgår kroppen stora förändringar. Hormoner förändras, och muskler samt leder belastas på nya sätt. Kroppen börjar successivt återhämta sig, men det är vanligt att uppleva olika besvär under de första två månaderna. En del kan få komplikationer som kräver behandling, medan andra endast känner av lättare obehag. Sömn, frisk luft, näringsrik mat och fysisk aktivitet kan lindra besvären. Att prata med någon du litar på kan också hjälpa, men ibland behövs professionellt stöd från en läkare, kurator eller psykolog. Sök vård om du känner dig mycket nedstämd eller har svårt att hantera vardagen.
Efter en förlossning blöder alla från slidan, vilket kallas avslag. Blödningen beror på att ett sår bildas när moderkakan lossnar från livmoderväggen. Det är normalt att blöda i sex till åtta veckor, och mängden kan variera beroende på aktivitet. Första dagarna är avslaget rikligt, ungefär som en kraftig mens, men det avtar successivt – först blir det brunaktigt, sedan ljusare innan det upphör helt. Det är vanligt att blodklumpar kommer när du reser dig efter att ha legat stilla en längre stund.
För att minska risken för infektion:
Tecken på infektion är ihållande smärta i nedre delen av magen, feber, illaluktande avslag eller svullnad och varbildning i såret efter kejsarsnitt. Om du blöder kraftigare än under det första dygnet eller misstänker att delar av moderkakan finns kvar i livmodern, bör du söka vård.
Bristningar och sår i underlivet är vanliga efter en förlossning. De flesta drabbas av någon form av bristning som sys direkt efteråt med trådar som löses upp av sig själva. I början kan underlivet vara svullet och ömt, och smärtan ska successivt minska med tiden. Svullnad och obehag är vanligt de första veckorna, men smärtlindring med paracetamol eller ibuprofen kan hjälpa, samt att variera mellan att sitta och ligga för att avlasta området.
Läkningen tar tid, och även om de flesta återhämtar sig inom ett par månader, kan kroppen fortsätta läka i upp till ett år. För att påskynda återhämtningen kan tidig bäckenbottenträning vara hjälpsam. För att främja läkning och minska risken för infektion bör du duscha istället för att bada, samt undvika att använda tampong eller menskopp tills såren har läkt.
Eftervärkar är sammandragningar som hjälper livmodern att återgå till sin vanliga storlek efter förlossningen. De känns ofta som kramper eller mensvärk och kan vara särskilt tydliga vid amning. Eftervärkarna brukar försvinna inom tre till fyra dagar. Om du upplever obehag kan värme, som en varm vetekudde på magen eller en varm dusch, ge lindring. Smärtlindring med receptfria läkemedel eller en TENS-apparat kan också hjälpa. Om du får feber och ihållande smärta i nedre delen av magen, bör du kontakta vården.
Amning kan vara en utmaning, och problem som mjölkstockning och såriga bröstvårtor är vanliga. Mjölkstockning uppstår när mjölkgångarna täpps till, vilket gör att mjölken har svårt att rinna ut. Detta kan göra bröstet ömt, knöligt och spänt, och besvären kan komma plötsligt tillsammans med en sjukdomskänsla och feber. För att förebygga mjölkstockning är det bra att hålla brösten varma och se till att barnet får ett bra tag om bröstet vid amning.
Såriga och ömma bröstvårtor kan uppstå om barnet inte får ett tillräckligt stort tag om bröstet vid amning. Om du redan har fått mjölkstockning kan det hjälpa att amma oftare och varsamt massera bröstet för att underlätta mjölkutdrivningen. Om du får feber och bröstet är svullet, rött och varmt, kan det vara tecken på en infektion som behöver antibiotikabehandling. Om du inte kan eller vill amma, finns andra alternativ och vården kan hjälpa till med stöd och rådgivning.
Under graviditet och förlossning är det vanligt att drabbas av blodbrist, vilket kan leda till trötthet och yrsel. För att motverka detta kan du äta järnrik mat, såsom bönor, kött och fullkornsprodukter, eller ta järntillskott. Om du misstänker blodbrist bör du kontakta en vårdcentral eller barnmorskemottagning.
Hemorrojder är vanliga efter förlossningen och kan orsaka klåda, sveda och blödning vid ändtarmsöppningen. De läker ofta av sig själva, men du kan lindra besvären genom att äta fiberrik mat, dricka mycket vatten och tvätta området med ljummet vatten. Om hemorrojderna blir mycket smärtsamma eller förstorade, bör du söka vård.
Efter en förlossning kan livmodern eller slidväggarna sjunka ner, vilket kallas framfall. Det kan ge en tyngdkänsla, skav och svårigheter att kissa eller bajsa. De flesta besvär försvinner inom ett år, men för att lindra symtomen kan du träna bäckenbotten och undvika tunga lyft.
Risken för urinvägsinfektion är högre de första två månaderna efter förlossningen. Symtom inkluderar sveda vid urinering, täta trängningar och trötthet. Drick mycket vätska och ta receptfria smärtstillande vid behov. Om symtomen är besvärliga kan antibiotika behövas. Vid smärta i nedre delen av ryggen bör du söka vård omgående.
Efter förlossningen kan magmusklerna ha svårt att dra ihop sig, vilket kallas rektusdiastas. Det kan orsaka obehag, svaghet i bålmusklerna och dålig hållning. Träning är viktig för att stärka magmusklerna, och en fysioterapeut kan ge anpassade övningar. Vid stora besvär kan operation övervägas, men det är ovanligt.
Blodets förmåga att levra sig ökar under och efter graviditeten, vilket ökar risken för blodpropp. För att minska risken bör du röra på dig regelbundet och använda stödstrumpor om du sitter eller ligger stilla länge. Sök vård om du får svullnad, värk och värmeökning i benet.
Efter förlossningen är det viktigt att få uppföljning av din hälsa. Barnmorskan går igenom din fysiska och psykiska återhämtning, förlossningsupplevelsen, föräldraskapet och barnets matning. Eftervårdsbesöket planeras redan under graviditeten och barnmorskan hör av sig inom två veckor efter förlossningen för att stämma av hur du och barnet mår.
Att få barn är en stor omställning varje gång, oavsett om det är ditt första eller fjärde barn. Det är viktigt att ge sig själv tid att anpassa sig och att prata om sina känslor med någon nära.
Många nyblivna mammor upplever en tillfällig nedstämdhet, så kallad "baby blues", omkring dag tre efter förlossningen. Symtomen är vanliga och brukar gå över inom två veckor. Om nedstämdheten kvarstår eller förvärras kan det vara en förlossningsdepression. Sök hjälp hos barnmorska eller läkare om du känner dig långvarigt nedstämd, orolig eller har svårt att hantera vardagen.
Efter förlossningen genomgår kroppen en rad hormonella förändringar. Humant koriongonadotropin (hCG), som är ett av de mest framträdande hormonerna under graviditeten, minskar snabbt och återgår till normala nivåer efter två till fyra veckor. Progesteron och östrogen minskar också, vilket kan påverka det psykiska välmåendet, eftersom dessa hormoner är viktiga för produktionen av dopamin och serotonin, som är kopplade till känslor av välmående.
Oxytocin, som främjar förlossningens sammandragningar och spelar en viktig roll för anknytningen mellan mamma och barn, minskar efter förlossningen, vilket kan påverka den känslomässiga balansen och leda till så kallade "baby blues" under de första dagarna. Prolaktin, som är nödvändigt för mjölkproduktionen, ökar men kan också påverka dopaminproduktionen, vilket kan bidra till trötthet och nedstämdhet.
Förändringar under de första veckorna och månaderna
Under de första månaderna efter förlossningen stabiliseras hormonnivåerna successivt. Östrogen och progesteron når sina normala nivåer omkring tre månader efter förlossningen, och för ammande mammor fortsätter nivåerna av prolaktin och oxytocin att vara förhöjda.
Den hormonella omställningen påverkar även den fysiska hälsan, till exempel genom att sjunkande östrogennivåer kan orsaka håravfall, vilket kallas telogent håravfall. Det är dock tillfälligt och hårväxten återgår till det normala inom 6-15 månader. Sömnbrist kan också påverka produktionen av melatonin, vilket kan leda till problem med sömnen under postpartumperioden, så kallad "postpartumsömnbrist."
När amningen minskar och bebisen vänjer sig vid fast föda, minskar prolaktinproduktionen, vilket gör att kroppen så småningom återgår till en normal dygnsrytm. Tiden för denna återgång varierar mellan kvinnor.
Många av de hormonella förändringarna som sker efter förlossningen påverkar humöret och energinivåerna. De flesta postpartumsymtom försvinner inom den första veckan, men vissa kvinnor kan uppleva mer allvarliga symtom på förlossningsdepression. Det är viktigt att känna igen dessa symtom och söka hjälp från en läkare om de kvarstår.