Vid 6-8 månaders ålder utforskar barnet intensivt sin omvärld med alla sina sinnen, särskilt känseln. Genom att använda både händer och mun lär sig barnet om världen, till exempel att objekt kan vara kalla eller varma, hårda eller mjuka. Denna sensoriska upptäcktsfärd är viktig för barnets utveckling, då den hjälper barnet att skapa en mental bild av omvärlden. Samtidigt utvecklas barnets känslor och det blir allt mer medvetet om de människor som ger trygghet, främst föräldrar och nära vuxna. Det är också under denna tid som rädsla för det obekanta börjar visa sig; barnet kan vara reserverat eller till och med ängsligt inför nya personer eller situationer. Det är vanligt att barnet söker närhet för att känna sig trygg och att det kan protestera om det blir separerat från föräldrarna. Detta beteende är kopplat till barnets förståelse av att föräldern är en källa till trygghet och skydd. Att barnet visar blyert för andra kan kännas jobbigt, men det är en helt naturlig del av utvecklingen som vanligtvis går över med tiden.
Under denna period bnets kroppskontroll och rörelseförmåga allt mer avancerad. Många barn kan nu sitta själv, åtminstone under korta stunder, vilket ger dem en större överblick över sin omvärld. För en del barn börjar rörelsen på golvet, kanske genom att hasa sig bakåt eller åla sig framåt. För andra kan rörelsen vara en blandning av att hasa och rulla sig framåt på rumpan. Många barn börjar även visa intresse för att stå med stöd, och för vissa kan det innebära att de börjar krypa. Krypning, eller att barnet flyttar sig på alla fyra, är en stor utvecklingsframsteg eftersom det inte bara förbättrar barnets motorik utan också stimulerar hjärnans utveckling genom att båda hjärnhalvorna arbetar samtidigt. Barnet börjar också ta mer initiativ till att utforska sin kropp genom att flytta föremål från hand till hand och undersöka saker genom att skaka, kasta eller tappa dem. Denna typ av lek främjar både finmotorik och förståelsen för orsak och verkan. Vid den här tiden är det vanligt att barnet börjar använda sina händer för att hjälpa till vid påklädning, till exempel genom att sträcka fram armar eller ben.
Under den här perioden börjar barnets kommunikation ta en mer utvecklad form, även om det inte handlar om ord än. Jollrandet blir mer varierat och barnet experimenterar med konsonanter som "ba-ba" eller "ma-ma". Det är inte säkert att barnet kopplar dessa ljud till specifika personer, men det är en viktig övning för att utveckla talförmågan. Barnet lär sig också att förstå de första enkla orden som "nej" och kan reagera på sitt namn, även om det inte alltid kommer att följa instruktioner eller stoppord. Vid denna ålder blir barnet mer medvetet om sin förmåga att påverka omvärlden genom ljud och gester. Det kan till exempel använda olika röstlägen för att uttrycka glädje eller frustration. Barnet börjar också reagera på sin omgivning och uppmärksammar andra barn, även om leken ännu inte är interaktiv. Denna ålder är också viktig för den sociala utvecklingen, då barnet börjar lära sig att förstå relationer mellan människor och objekt. Barnet kan nu börja förstå att du är en konstant närvaro som ger trygghet och kan använda sina ljud och gester för att påkalla din uppmärksamhet när hen vill ha något.
För att stödja barnets utveckling och skapa en stimulerande miljö kan följande aktiviteter vara roliga och lärorika för barnet:
Tittut-lek: Göm dig för en kort stund och visa dig igen med ett glatt "Tittut!". Detta hjälper barnet att förstå att objekt eller personer finns kvar, även om de inte syns – en viktig lärdom om objektpermanens.
Dolda leksaker: Visa en liten leksak för barnet och göm den under en tygbit. Fråga var den är och ta bort tyget. Detta kan hjälpa barnet att förstå konceptet "bortom synhåll" och att objekt inte försvinner när de inte är synliga.
Bygg och flytta: Ge barnet byggklossar och en låda att stoppa saker i och ta ut. Barnet kan experimentera med att stoppa i och plocka ut saker, vilket tränar både finmotorik och förståelsen av orsak och verkan.
Samtal och sånger: Prata med barnet om vad ni ser och hör under dagen. Till exempel, när ni är ute på en promenad kan du säga: "Titta, där kommer en hund. Hur låter hunden? Vov vov!" Att använda sånger och ramsor stimulerar språkförmågan och ger barnet en känsla av rytm och melodi. "Imse Vimse Spindel" och andra fingerlekar är också bra för att stärka kroppskontroll och förståelse för rörelser.
Mat och självständighet: Låt barnet utforska maten genom att ge små bitar som barnet kan plocka upp och föra till munnen. Detta ger barnet möjlighet att träna på motorik och självständighet. Förutom det kan du låta barnet röra sig fritt för att upptäcka kroppens rörelseförmåga, vilket är viktigt för att stärka den fysiska utvecklingen.
Rörelselekar: Ge barnet leksaker på hjul, som de kan skjuta framför sig och sedan krypa efter. Bollar är också roliga att leka med och kan uppmuntra till rörelse och koordination. Genom att leka på detta sätt får barnet möjlighet att utveckla både fysisk styrka och koordination.
Dessa aktiviteter skapar inte bara roliga stunder, utan är också viktiga för barnets kognitiva, sociala och fysiska utveckling.